Den sittande regeringens önskemål att bli av med kärnkraften, stänga av allt som drivs med fossila bränslen och att all svensk energiförsörjning ska vara så kallat 100 % hållbar är inte realistiskt.
Under flera decennier har elproduktionen varit nästan helt utsläppsfri. Men de förändringar som sker nu ökar utsläppen. Den ersättningskraft som behövs för att balansera vindkraften kommer till stor del vara fossil oavsett om den är inhemsk eller importerad. All tillverkning av vindkraft, solkraft och batterilagringssystem kommer ge utsläpp. Visserligen gäller detta även kärnkraft men räknat i relation till den energi som produceras blir utsläppen lägre.
Svensk elförbrukning och effektbehov kommer att öka dramatiskt de närmaste 15 åren om vi fortsätter på den inslagna vägen. Det beror på ökad befolkning, elektrifiering av bilparken, byggnation av snabbtåg, nya industriprocesser inom bl.a. stålindustrin, datacenter för internationella företag, stora forskningsanläggningar (ESS, Max IV) o s v. Effektbehovet ökar med ca 8000 MW. Utfasningen av kärnkraften ger en minskad produktion i samma storleksordning (om vi räknar in stängningen av Ringhals 1 och 2). Effektbristen blir då 16 000 MW. Det motsvarar effekten från 14 kärnkraftverk av Forsmark 3-storlek.
Det finns inga möjligheter för Sverige att spara sig ur denna brist eller att ersätta nuvarande produktion med så kallade hållbara alternativ. Vindkraft, solceller eller andra intermittenta energikällor ger visserligen energibidrag, men för att förhindra en effektkris är de irrelevanta.
Effektbristen medför ekonomiska påfrestningar på samhället och påverkar sysselsättningen. Mer dramatiskt är att elen måste ransoneras vid effekttoppar och stora områden i Sverige blir utan el under flera timmar eller t o m dagar.
Vad kan man då göra? Ett rimligt krav är att den som vill leverera el på den svenska elmarknaden även har en leveransplikt när effektbehovet är som störst. Det är dags att överge den omhuldade gröna revolutionen. Det är inte nödvändigt att Sverige måste gå före. Första prioritet måste vara att säkerställa befolkningens säkerhet, hälsa och välstånd. Alla projekt som medför ökat effektbehov som elbilar, snabbtåg och stålverk pausas.
På kort sikt gäller det att hålla liv i de kvarvarande kärnreaktorerna. Men så snabbt som möjligt måste ny storskalig elproduktionskapacitet byggas. Här finns det egentligen bara tre realistiska alternativ: bygga ut fler norrländska älvar, bygga nya kärnkraftverk eller koppla Sverige till det rysk-europeiska naturgasnätet och bygga gaskombikraftverk. Men vill vi vara beroende av Ryssland?
Men inget av dessa alternativ är attraktiva för dagens minoritetsregering som knappast kommer att kunna fatta impopulära eller kontroversiella beslut av detta slag. Men Svenska Kraftnäts rapport till Miljö- och Energidepartementet från juni 2018 borde fått varningsklockorna att ringa.
Året som gått är inget vi kommer att minnas med förtjusning! Oavsett, så lär vi gå in en tid då vi får en annorlunda vardag. Tekniska hjälpmedel har tagits i bruk på kort tid pga den rådande pandemi. Självklarheter i vardagen har blivit förenade med risk, som gjort att nya möjligheter öppnats. Landsbygden värderas högre idag. Den påtvingade distanseringen mellan oss människor gör att teknikens möjligheter ger oss en chans att behålla våra arbete, fast vi bor ” lång från centralorterna”. Behovet av att förflytta oss varje dag till kontor kanske minskar. Listan på förändringar är lång. Jag hoppas vi kan gå stärkta ut från detta. I samma andetag så går vi in i 2021, då är det 50 år sedan jag och övriga i norra delen av Glemmingebro landskommun införlivades i Tomelilla kommun. 2021 är det även 100 års sedan Tomelilla blev Tomelilla köping, och vid samma tid klingade den Spanska sjuka av. Med dessa ord önskar jag att vi får kontroll på pandemin. Välkommen 2021!
Budget för 2021 och plan för 2022-2023 togs på KF för Tomelilla kommun 9/11 2020.
För 22 år sedan kom moderaterna åter i styret i Tomelilla kommun med John Johansson som KSO. Fram tills nu har moderaterna varit garanter för oförändrad skattesats i vår kommun. Tiden från -90-talet tills nu har varit en resa där vi varit väldigt pressade ekonomiskt men ändå klarat av ekonomin med samma skattesats. Det är med glädje att många vill satsa och etablera sig i Tomelilla kommun. Vi möter det med våra satsningar och uppdrag.
Satsningar Alliansen gör inför 2021:
Kommunstyrelsen
800 tkr tillförs med uppdrag att implementera trygghets- och försköningsinsatser med fokus på Tomelilla tätort.
200 tkr i utökat anslag för stöd till ungdomsrådet
Invånare, föreningsliv och näringsliv ges möjlighet att söka medel för att stärka kommunens vision.
Kultur- och fritidsnämnden
100 tkr tillskjuts vid införande av nytt föreningsstödssystem.
250 tkr tillförs för förlängning av fritidscheck för barn och unga.
Familjenämnden
3 100 tkr tillförs som ramförstärkning. OB förskolan permanentas.
50 tkr tillskjuts för att höja medvetandet om nyföretagande i årskurs 7-9.
Nämnden får i uppdrag att utreda införandet av begränsningar i timmar per individ för SFI.
Nämnden får i uppdrag att utvärdera arbetsformerna för arbetslinjen mellan individ- och familjeomsorg och arbetsmarknadsenheten. Nämnden skall lämna förslag till förändring med syfte att individen snabbare skall komma i egen försörjning eller utbildning.
Vård- och omsorgsnämnden
6 500 tkr tillförs som ramförstärkning och uppdrag att arbeta med kompetensutveckling och digitalisering inom äldreomsorgen. Wifi skall införas på alla särskilda boenden.
300 tkr tillförs för verkställande av uppdragen ”måltidsvän” och ”unga i omsorgen”.
Nämnden ges i uppdrag att inom ramen för äldreomsorgslyftet med 5 400 tkr arbeta med SFI för vårdyrken, undersköterskeutbildning för anställda som inte har sådan, samt stöd till arbetet med heltid som norm.
Samhällsbyggnadsnämnden
250 tkr tillskjuts till försköningsprogram för kommunens mindre tätorter.
Investeringar 2021
Det är självklart att våra tätorter ska vara trygga och hålla en inbjudande utemiljö. Kommunen kommer att vidta åtgärder för att rusta upp gångstråk, cykelvägar, gator och grönområden. I samma andetag riktar vi resurser mot skolan.
Årets investeringsutrymme utan behov av ytterligare upplåning uppgår till 64 700 tkr (årets resultat + avskrivningar). Detta innebär att den skattefinansierade verksamheten är självfinansierad.
10 000 tkr Sport- och simhall, utebad, brandstation
9 100 tkr Västervångskolan, Byavångskolan
7 500 tkr gatuinvesteringar
6 000 tkr fiberutbyggnad
3 000 tkr förskönings-/trygghetsskapande åtgärder
3 000 tkr IT, verksamhetssystem, inventarier
3 000 tkr ny- och ombyggnation av skollokaler
2 500 tkr gång- och cykelvägar
2 000 tkr parker och lekparker
Vi samlar brutto in 1 011 miljoner kronor och har utgifter på 994,3 miljoner kronor. Resultatet är till återinvesteringar i våra anläggningar på 16,7 miljoner. Enligt grafen nedan ser man vart utgifterna går.
Nästan 80 kronor av varje hundralapp som betalas i kommunalskatt går till skola, förskola och omvårdnad av äldre och funktionsnedsatta. Det är också inom dessa verksamheter som merparten av kommunens anställda finns. Nästan 50% av insamlad skatt går till utbildning
Vi är mitt i en pandemi som gör att vi går in i ett år med en osäkerhet av hur allt kommer att utvecklas. Med detta sagt så hoppas vi i Alliansen att det kommer en lösning på Covid-19 så snart det bara kan och vi kan jobba vidare med kommunens positiva utveckling.
Vi moderater i Tomelilla Kommun önskar er ett gott slut och ett Gott Nytt År!
Vi träder in i sett nya året med ett gemensamt styre i Alliansen där vi åter har ledartröjan på men delar högsta posten med Centern där KD och Liberalerna är trogna medspelare.
Vi är glad för att vi ändå fick flest röster i denna gruppen. Tyvärr får vi inte en majoritet men detta ska vi hantera på bästa sätt.
Kommunen har så många pärlor till orter med en härlig befolkning som har en oerhörd potential som vi ska arbeta för att ge de bästa förutsättningar att nå!
