- Vi anser att det är möjligt att sänka kommunalskatten. Kommunen har haft ett par goda år bakom sig och fortsätter denna utveckling finns det god möjlighet till skattesänkning under kommande år
- Vi behöver ha ordning och reda på kommunens ekonomi och budget. Med sund ekonomi kan skattemedlen i kommunen användas förnuftigt och gynna invånarna. Vi väljer våra politiker med omsorg och kompetens så att skattebetalarnas pengarna skapar resultat
- Vi vill att kommunala avgifter och taxor anpassas efter lokala ekonomiska förutsättningar i Tomelilla så att inte invånare och företagare missgynnas
- Vi vill öka samarbetet med andra kommuner inom olika områden och förvaltningar, detta kan leda till kortare handläggningstid, bättre kvalitet och lägre kostnad för kommun och invånare. Dessutom kan tjänster bli mer attraktiva vid rekrytering och anställning
- Vi vill fortsätta att utveckla Tomelilla Direkt och skapa ökad möjlighet till medborgardialog och tillgänglighet hos alla förvaltningar. Har man frågor eller ärende skall man kunna förvänta sig att få svar inom rimlig tid
- Sänkt skatt och fler i arbete finansierar välfärden.
- Minskad skatt höjer värdet på lönen.
- Avgifter anpassade efter lokala förhållanden.
- Ökad skattesats ger inte ökad kommunal skatteintäkt.
Låga skattenivåer i kombination med värnandet av välfärdens kärna är vägen till ett bättre Sverige.
Det finns utmärkta exempel på kommuner med låg kommunalskatt men som har en erkänt hög kvalitet i offentligt finansierad välfärd som äldreomsorg, förskolor och skolor. Moderaterna menar att friheten och respekten för människors egna livsval är viktiga för ett meningsfullt liv och ger vår kommun en hållbar utveckling.
Arbetsinsatser och strävsamhet ska alltid löna sig. Varje människas frihet och självständighet börjar med att kunna leva på sin egen inkomst. Sverige har historiskt byggts och byggs fortfarande av hårt arbetande människor. Människors arbetsinsatser måste alltid uppskattas, mer än de beskattas.
Tyvärr finns det politiska partier som aldrig förstått detta. Deras enda idé verkar vara att höja skatterna, och att begränsa friheten vilket leder till att öka politikers makt på familjers och enskildas bekostnad. Detta slår mot jobb, tillväxt och sparande. Det går ut över varje person som arbetar men även över dem som ännu inte fått fäste på arbetsmarknaden.
Skattenivåer måste vara rimliga och uppmuntra arbete och företagande. Det går att sänka skatten samtidigt som man satsar på välfärden om fler kommer i arbete.
Vad betalar du egentligen i skatt?
En genomsnittlig årsinkomst i Sverige är drygt 290 tusen kronor. Men hur mycket av det hårda arbetet går egentligen till finansiering av det offentliga? Om vi summerar statlig skatt, kommunal skatt, landstingsskatt, kyrkoskatt, punktskatter, arbetsgivaravgifter och moms på konsumtion så får vi nedanstående tabell. Vi antar att personen under sin livstid i princip konsumerar hela sin inkomst. Av tabellen framgår att ingen person i Sverige med en månadslön över 10 tusen kronor per månad betalar mindre än 50 % i skatt. Medelsvensson betalar enligt tabellen knappt 70 % i skatt.
Månadslön | Årslön | Total skatt | Andel skatt av lönen % |
10 000 | 120 000 | 75 500 | 63 |
20 000 | 240 000 | 164 200 | 68 |
30 000 | 360 000 | 253 500 | 70 |
40 000 | 480 000 | 350 700 | 73 |
50 000 | 600 000 | 462 600 | 77 |
60 000 | 720 000 | 580 000 | 81 |
70 000 | 840 000 | 699 700 | 83 |
80 000 | 960 000 | 819 300 | 85 |
90 000 | 1 080 000 | 939 000 | 87 |
100 000 | 1 200 000 | 1 058 600 | 88 |
Från vissa politiska läger anses att höginkomsttagare borde beskattas hårdare. Men av tabellen framgår att redan vid månadslönen 60 tusen får samhället över 80 procent och vid 100 tusen närmare 90 procent.
Varför blev det så?
Skattetrycket i Sverige är 44 % av BNP. Ökningen av skattetrycket hänför sig till ökningen av den offentliga sektorn i början av 1970-talet. Arbetsgivaravgiften infördes 1960. År 1970 var arbetsgivaravgiften 11,65 %. Den var som högst 1990 då den var 38,97 %. Den sänktes därefter och 2016 var den 31,42 %.
Den kommunala skatten har fördubblats jämfört med 1960
Sverige har den högsta marginalskatten i världen.
1960 hade vi en omsättningsskatt som var 4,2 %. Den ersattes 1969 av moms och var då 11,1 %. 1979 höjdes den till 20,6 % och är från 1991 25 %. Momsen utgör 20 % av de totala skatteintäkterna. Endast arbetsgivaravgifter och kommunalskatt är högre.
Hur går vi vidare?
Välfärden i Sverige kan aldrig öka genom högre beskattning av arbete. Ökad välfärd bygger på att arbetsinsatser och strävsamhet ökar och att det alltid lönar sig att arbeta samt att arbetsinsatser uppskattas mer än de beskattas. Ingen skall behöva beskattas mer än vad man får behålla för egen räkning.
Orimligt höga skatter bidrar till aktiviteter som innebär svartjobb, smuggling, fusk med bidrag, flyttning av företag och investeringar till andra länder, ekonomiska aktiviteter för att undanhålla beskattning i Sverige, mm. Vi måste inse att den globala värld vi nu lever i innebär att det inte är hållbart att beskatta befolkningen högre än vad som sker i vår omgivning. En fortsatt utveckling leder med stor sannolikhet till att ytterligare produktion flyttas till andra länder. Detta omfattar sannolikt inte bara producerande företag utan kan även ske i stor omfattning inom tjänstesektorn och välfärdssektorn.